GURLESK

Dockhaveri intervjuas om gurlesk
– komplett med kritiken
som 10TAL strök

 

I år har Stockholms Internationella Poesifestival tema Gurlesque. Det hade kunnat vara en väldigt bra sak, tycker vi i Dockhaveri.  Vi har  länge arbetat med gurlesk estetik som kollektiv och som enskilda konstnärer och författare, många av oss långt innan vi visste att ordet fanns. Men vi är inte inbjudna. Att inte bjuda in Dockhaveri som kollektiv är en sak men än mer förvånande är att ingen av de författare och konstnärer som ingår i gruppen heller är tillfrågade. Vi saknar också majoriteten av de namn och sammanslutningar som i flera år, ofta i motvind och utanför de stora arenorna, arbetat med femininitetsestetik. Arrangörerna 10TAL menar att de satsar på det internationella men det finns en rad inhemska namn bland de inbjudna: storförlagsförfattare, kändisar och ett och annat mer radikalt alibi – ofta tillagt i sista stund.

I anslutning till festivalen ger 10TAL ut ett nummer med samma tema. Under en fas i arbetet fanns rykten om att Dockhaveri skulle bli inbjudna till festivalen och två Dockhaverister lät sig intervjuas. Ingen inbjudan dök upp. Redaktionen ville även stryka så pass viktiga delar av intervjun att Hanna Riisager och Maria Margareta Österholm, de intervjuade, och journalisten Elin Cullhed drog tillbaka artikeln. Istället publicerades en kortare version i DN den 30 november. Artikeln där inramades dock av information om festivalen, samtidigt som det inte längre framgår att Dockhaveri inte är inbjudna. Vi är mycket mer än ”misstänksamma” mot festivalen. Inte minst på grund av 10TALs ovilja att publicera något som inte enbart klappar medhårs.

 

Här är intervjun, komplett med 10TALs strykningar.

 

Istället för den information om poesifestivalen som omgav intervjun i DN hade vi velat se det här:

 

Dockhaveris tips om gurlesk och femininiteter:

Ett lysande namns gurlesknummer

Alexander Alvina Chamberland

PK-maffian, Judith Kiros

sonofdaddy, Stina Kajaso

The Doll Games, Shelley & Pamela Jackson

 

Gurlesk i finrummet? Dockhaveri kritiserar Stockholms Internationella Poesifestival

Sedan 2011 arbetar förlagskollektivet Dockhaveri med litteratur och konst i relation till skeva femininiteter och motstånd.  Vi består av ca 20 medlemmar från olika konstnärliga och akademiska fält. Alla besitter vi stora kunskaper om den flickiga, slampiga estetiken och politiken.  Många av oss har arbetat med dessa frågor i över ett decennium. För några år sedan dök namnet gurlesk upp. Vi tog till oss det ordet, kände oss välkomna  i det.

Gurlesk är ett begrepp som myntades i USA 2001 av poeten Arielle Greenberg och som drar inspiration från karnevalesk, burlesk, grotesk, Riot Grrrls med mera. De gurleska strömningarna har dock funnits mycket längre runtom i världen och i många olika skepnader.  Det ideella förlaget Dockhaveri kan sägas vara en av dessa skepnader.

En av de planer vi drivit har varit att arrangera en festival i gurlesk anda. I början av november började det basuneras ut från 10TALS Facebooksida att Stockholms Internationella Poesifestival i år skulle ha temat Gurlesque. Nästan enbart etablerade namn på listan. Chock. Varför var vi inte inbjudna?Vi förstår att 10TAL inte kände till våra festivalplaner men varför ville de inte involvera oss?

På senaste tiden har gurlesk blivit ett modeord i Sverige, omfamnat av etablissemanget. 10TAL har en lång tradition av att appropriera och kapitalisera på de hetaste begreppen och rörelserna för dagen, utan djupare kunskap om och ansvar för dem. Nu kidnappar de den queerfeminina estetiken och banaliserar den. Givetvis äger inte vi den feminina estetiken men det känns underligt att Dockhaveri, med sitt gedigna engagemang i gurlesk inte är inbjudna. Vi är Sveriges första och kanske enda förlag med en stark gurlesk agenda och det borde varje påläst redaktion veta. 10TAL har varken bjudit in Dockhaveri som kollektiv eller någon av de författare och konstnärer som ingår i gruppen. Vi saknar också majoriteten av de namn och sammanslutningar som i många år, ofta i motvind och utanför de stora arenorna, arbetat med femininitetsestetik.

De inbjudna till festivalen är istället i huvudsak storförlagsförfattare, etablerade stjärnor, samt de mest givna namnen från utlandet. Aase Berg, Leif Holmstrand, Sissela Kyle, Ingela Olsson, Anna Pettersson, Charlotta Öfverholm, Johan Forsberg, Adam Pålsson, Ulrika Knutsson, Nina Hemmingsson… Majoriteten skulle kunna bytas ut mot gurleska artister som spränger, utmanar och vidgar gurlesken, istället för att reproducera den. En initierad förståelse av gurlesk innebär att ställa sig frågan om vem som får plats i idén om femininitet som motstånd. Vi vill ha en större och bråkigare gurlesk, inte en rumsren.

Sent toppades programmet med några mer radikala och mindre etablerade namn, vilket är glädjande att se. I sammanhanget används de dock uppenbarligen som alibin. 10TAL försöker göra något gurleskt utan att förstå vad det innebär. De tar fegvägen och hjälper till att oskadliggöra begreppet. 10TAL må vara en ”oberoende” tidskrift men de har uppenbarligen resurser nog att bjuda in långväga gäster och affischera hela stan. Det har inte vi. Däremot har vi och många andra lagt otaliga timmar av obetalt arbete på gurlesk kamp. Och hur oberoende kan en tidskrift som går de stora förlagens ärenden sägas vara?

Men frågan är större än 10TAL och deras festival. Vad händer när det skeva och subversiva kramas ihjäl och slätas ut? Vi skriver det här för att vi vill berätta vår sida av den gurleska historien och i den är inte de stora förlagen och de etablerade tidskrifterna huvudpersoner. Vår förhoppning är att 10TAL inte ska lyckas förpassa gurlesk till finrummet. Hon kommer inte att trivas där. Hon kommer att bryta sig ut och göra storslagen entré på vår festival. Vi ses då istället!

 

VAD ÄR DOCKHAVERI?

 

Dockhaveri är ett kollektivt förlag sysselsatt med strategier för flersamt skrivande, kritik av genimyten, former för litterär organisering som inte bygger på konkurrens och författarensamhet, samt politiska frågor kring femininitet och motstånd. I förlaget ingår runt tjugo aktiva konstnärer från textfältet som vill förändra villkoren för publikation och textrelaterad estetik i Sverige.

 

Dockhaveri startades 2011 och har ägnat sitt första år åt att glittra och spilla och ge ut 11 antidebuter. I Ett lysande namn kan ni läsa en haverisk antikritik som följde i denna utgivnings spår.

 

I april 2013 gav vi ut Min käft är fylld av tänder och tid av Aylin Bloch Boynukısa vilket firades med ett garden party på Hemliga trädgården i Midsommarkransen. Boken finns att beställa i vår webshop.

 

Min käft

 

Vi tror även att saker och ting kommer att sprängas på hemsidan inom kort.

 

Kontakta oss gärna på hej@dockhaveri.se.